Innan guldrushen

Jag satt på bästa platsen i minibussen enligt Petter och vi åkte konstiga omvägar via Kings Cross hem från deras spelning med heta Bat for Lashes. Hon såg ut som en hippie-Xena warrior princess och dunkade med en sorts stav till musiken och jag såg henne bakifrån från sidan av scenen och var osäker på om jag kunde tillåta mig att gilla det. Så många jag tycker om trashar hippies och jag vacklade var mitt eget tyckande börjar och allmänna sanningar slutar. Men så gjorde hon en cover på I'm on Fire och efteråt berättade Petter att hon låg i en dubbelsäng i hennes gigantiska loge med loft som entré.

Det regnade istället för att blåsa förnedrande vindar som tidigare på kvällen när jag hjälpte Petter att bära in hans utrustning genom dörren. Sophie hade bakat bananmuffins och både hon jag och Kerry var glada över att se varandra igen. Jag fick en muffin och sprang tillbaka till minibussen och det var mest muffin på utsidan och smaklös luft på insidan. Men en promenad genom London Fields och Milky Way Crunchy Rolls och Crunchie och 20 röda Marlboro och jag hade smaken tillbaka.

Imorgon ska jag upp tidigt igen och hoppas att jag slipper någons ansikte rakt upp i mitt i trängseln på Silverlinktåget till skolan för att göra grammatik i alldeles för högt tempo och tänka på annat så ofta jag kan innan jag äntligen får gå därifrån och åka minicab till sjukhuset med Pat.